Sommarens fotbolls-EM påminner om funna samband mellan framgång på fotbollsplanen och ekonomisk tillväxt. Bra för Spanien på fler än ett sätt med andra ord! Det skriver A-smedjans utredningschef Monika Arvidsson i Gotlands Folkblad inför fredagens seminarium i Almedalen.
Men att vinna i fotboll är tack och lov inte det enda till buds stående medlet att skapa tillväxt. Olika typer av instrument finns, varav skillnaden inte nödvändigtvis består i effektivitet men ofta i uthållighet.

Den sociala prislappen
En annan viktig skillnad är den sociala prislappen; hur hög kostnaden blir för vald politik i form av effekter på till exempel arbetslöshet, social utslagning, investeringsvilja och omvandlingstryck. Även om den allmänna debatten under krisåren har givit ett sådant intryck, är den ekonomiska politiken inte partipolitiskt neutral.
Högern och vänstern är ense om att en stabil ekonomisk utveckling kräver tydliga regler och en balanserad budget. I slutet av dagen måste de offentliga finanserna gå ihop.
Trovärdigheten för statens åtaganden, till exempel för en hög generell välfärdsnivå, påverkas av om medborgarna litar på att det på sikt inte spenderas mer än vad som finns finansiell täckning för.
Därutöver visar sig skillnaderna mellan politiska värderingar. Budgetar ska vara i balans – men det målet måste sträcka sig över konjunkturcykler.
Det måste finnas möjlighet att ta sig igenom lågkonjunkturer via en ekonomisk politik, som också tillåter stimulans av efterfrågan och investeringar som betalar sig på sikt.
I detta har högerns politik både på nationell och internationell nivå misslyckats. Att till exempel säga upp folk i offentlig sektor och sänka krogmomsen är inte skarpa vapen för att skapa många jobb. Det finns en tydlighet i den ekonomiska politiken vad gäller budgetstramhet. Men också en otydlighet om varifrån tillväxten ska komma. Även om marknaden på den korta sikten kan lugnas med att man har koll på statens budget, så kan man oroa samma marknad genom att kväva utrymmet för framtida tillväxt.

Investeringar i bostäder och miljö
De tillväxtpolitiska ambitionerna måste höjas. Investeringar i bostäder, infrastruktur, klimat och miljö, hälsa, sjukvård och utbildning är områden som bör prioriteras.
Det är på den vägen våra folkvalda bör slå in. Då hålls de sociala kostnaderna nere och vi får en både mänsklig och ekonomisk uthållighet. Stabiliteten i ekonomin påverkas positivt av en jämn inkomstfördelning. Ett positivt samband mellan jämlikhet och tillväxt är däremot ingen naturlag.

Högre ambitioner
Att som i Sverige öka ojämlikheten för oss tillbaka till ett ineffektivt klassamhälle. Ambitionen för medborgarna måste vara bättre än så.
I Sverige ska alla få åka första klass!

Monika Arvidsson