De stora argumenten för RUT-avdraget var två. Det skulle underlätta livspusslet för stressade barnfamiljer, och det skulle göra svarta jobb vita.
Statistiken över hur avdraget används ger inget stöd för livspusselargumentet (se Arbetarrörelsens Tankesmedjas Snabbanalys nr 29, ”De nya bidragstagarna”). Det är en mycket liten andel av dem som använder sig av avdraget som har regelbundet återkommande hushållshjälp. Över hälften av de gjorda avdragen ligger under 2 000 kronor, dvs. i praktiken en engångstjänst. Det genomsnittliga avdraget är 4 000 kronor, vilket återigen inte motsvarar kostnaden för någon återkommande hjälp att lägga livspussel.
Nu visar en studie från Institutet för Framtidsstudier att inte heller argumentet om att svarta jobb blivit vita håller. Den svarta marknaden är kvar, med lika dåliga och osäkra arbetsförhållanden som förr. Det som hänt som följd av RUT är att det vuxit fram en ny vit sektor, där merparten köpare tidigare inte betalat för hushållstjänster, vare sig vitt eller svart.
Och tja, det skulle man ju kunna hävda är bra – att det alltså har blivit en del nya jobb.
Men det hjälps ju inte att frågan infinner sig, så här i tider av debatter om den underförsörjda äldreomsorgen, om man inte hellre borde satsat på att skapa de där nya jobben där.
För med tanke hur RUT-avdraget faktiskt utnyttjats är det svårt att se att det går till tjänster som är så viktiga och så centrala för hushållen att det av det skälet är angeläget att lägga pengarna där i stället för inom, till exempel, äldreomsorgen.
Anne-Marie Lindgren